Hejsan 

Dagarna bara flyger iväg jag vet knappt vad det är för dag och datum.

Hade jag kunnat så hade jag velat skruva tillbaka tiden.

Jag saknar min man så mycket, han var för ung för att lämna mig , våra barn och barnbarn.

Nu mera så verkar livet så platt.

Jag är så innerligt glad att mina fyra barn stöttar mig, de är mitt enda hopp nu, känner mig så ensam , men jag är medveten att livet måste gå vidare.

Min lilla Lotta måste ju ha all min hjälp i hela världen.

Även mina andra barn behöver mig nu och sist men inte minst så måste mina små barnbarn få ha en pigg och frisk mormor och farmor.

Att livet bara kan ta slut så här snabbt det är för jäkligt.

Min älskade man var en frisk , pigg och arbetsam man, och helt plötsligt på bara några timmar så dog min älskade man, han lämnar ett jätte stort tomrum efter sig, den finaste som fanns.

Allt är bara borta nu, men jag har ju alla minnen kvar givetvis och jag har ju mina barn och barnbarn kvar .

Jag och lilla Lotta har flyttat hem till min underbara mamma och min underbara Bengt.

( mammas man Bengt)

Min trygghet bara slogs i spillror, livet är så förbaskat orättvist.

Hur kommer mitt och lilla lottas liv att se ut? 

Frågorna är många.

Jag har det jätte bra hos min mamma och Bengt , men jag kan ju inte stanna här alltid, livet måste ju gå vidare men hur?

Frågorna är många.